Modernisera smittskyddslagen

Idag bloggar jag på Piratpartiets breddningsblogg om att informationsplikten för HIV-smittade som vill ha sex, bör slopas.

Det är en brännande fråga där en lättväckt rädsla ställs mot förnuft och sans. Det är även en värderingsfråga, om vilka principer partiets politik bör utgå från, populism eller fakta och ideologi.

Gå gärna in och läs och kommentera på breddningsbloggen.

ACTA har fallit – motståndet växer

ACTA

Piratpartiet i Sverige och systerpartierna i övriga europeiska länder har varit ledande i kampen mot ACTA. Därför är det idag en stor dag när avtalet slutligen föll! Det är en sällsynt seger i en tid av alltmer repressiv lagstiftning i internetfrågor.

Jag hade själv nöjet att tidigare i år delta i en episk demonstration i Norrköping där ropen ekade på gator och torg: “Privatliv åt alla”, “Stoppa ACTA!” och “Rör inte vårt internet”. (Kolla gärna in vad lokaltidningarna skrev, samt bilder och videoklipp, i detta blogginlägg, där även mitt tal finns utskrivet, med lite bakgrundsinformation kring ACTA.)

Idag var det äntligen dags för den avgörande omröstningen i EU-parlamentet. Det var dags för våra folkvalda politiker att förhålla sig till den monumentala storm av protester som pågått i Europa den senaste tiden. Den milda terrorism som vissa politiker kallar det, när folk i allmänhet lägger sig i politiska frågor.

Protesterna har gällt allt ifrån hur ACTA förhandlats fram (i hemlighet i stängda rum) till själva innehållet i avtalet, där upphovsrättsindustrin myglat in skrivningar som hotat friheten på internet.

Avtalet föll hårt, med 478 nej-röster, 39 ja-röster och 165 ledamöter som avstod. De folkvalda politikerna kände sig tvungna att följa folkets röst. Intressant nog är detta helt i linje med den politik Piratpartiet kommer att gå till EU-val på 2014, nämligen att stärka de folkvalda politikernas makt i EU på bekostnad av de tjänstemän som i praktiken styr alltför mycket idag.

Piratpartiet vill verka för:

  • Mer makt över EU-politiken till folkvalda representanter. Mindre makt till indirekt utsedda organ som ministerråd och kommission. Stärk de valda politikernas makt, och minska inflytandet för anonyma tjänstemän.
  • Större transparens och öppenhet måste prägla EUs politik och förvaltning. Det måste även bli lättare att ställa beslutsfattare till ansvar. Det borde vara en självklarhet att öppet redovisa hur EU-parlamentarikerna röstat i alla omröstningar. EU bör närma sig svensk offentlighetsprincip.

Motståndet mot ACTA har mobiliserat medborgare, pirater och organisationer i hela Europa. Säkerligen kommer det behövas inför de utmaningar vi står inför i framtiden, när det gäller att skydda friheten på nätet. Hoten ökar hela tiden mot det fria och öppna flödet av åsikter, tankar och information på nätet. Men även motståndet mot demokratifientliga lagar växer, vilket demonstreras väl av motståndet mot ACTA.

Amelia Andersdotter uttalar sig idag i Piratpartiets pressmeddelande om ACTA-segern:

“Det är tydligt att medborgarna prioriterar fri kommunikation och kulturutbyte […] Att ACTA nu röstats ner, visar att parlamentet lyssnar på Europas medborgare när de talar med enad röst.”

Dagens Nyheter skriver:

“På onsdagen röstade Europaparlamentet nej till det omstridda Acta-avtalet. En seger för demokratin, enligt piratpartisten Amelia Andersdotter.”

Svenska Dagbladet sammanfattar:

“EU-parlamentet har röstat emot det internationella antipiratavtalet Acta, som skapat proteststormar på gator och torg, och på internet. Motståndarna hävdar att avtalet äventyrar fundamentala medborgerliga rättigheter, och dessutom blandar ihop äpplen och päron.”

Henrik Alexandersson utbrister:

“Vi vann, efter åratal av slit och tjat – och efter att Europas medborgare och nätaktivister rutit till!”

Carl Bildt bloggade för drygt två veckor sedan om Nätets frihet. Idag är han knäpptyst.

(Sveriges regering skrev ju glatt under detta hatade avtal den 26 januari i år, och står nu med rumpan bar.)

Rick Falkvinge påpekar att kampen mot särintressen som vill inskränka friheten på internet inte är över, utan att förslagen i ACTA lär sticka upp sitt fula tryne igen under andra namn, men att idag är en dag att fira.

Det kan man inte annat än hålla med om!

Fler om döden för ACTA: Anna Troberg, Christian Engström, Värmlandspiraten, Med öppna ögon, makthavare.se, motpol, Cecilia Wikström, Svensson, ACTA-bloggen, ISOC-SE, Occupy Stockholm, HumbleBeeNikkelin, Pepparrotsgubben, Anonymous Sweden, Technytt.

Demonstration mot datalagringsdirektivet i Norrköping

DLD

(Foto: Alexander Höglund, LUF)

1 maj demonstrerade vi mot datalagringsdirektivet i Norrköping. Det var ca 40 personer på plats, vackert väder och starkt engagemang.

Demonstrationen anordnades i samarbete mellan Piratpartiet och Ung Pirat, men vi bjöd även in utomstående organisationer som är motståndare till denna förfärliga lagstiftning. Såväl Ung vänster, Liberala ungdomsförbundet och moderaternas ungdomsförbund dök upp. Detta måste ha varit den enda 1  maj-demonstrationen i Norrköpings historia där Ung vänster och MUF demonstrerade sida vid sida!

Lägg märke till den innovativa piratflaggan på bilden. Starkt gjort av demonstranten att offra sin t-shirt!

Demonstrationen uppmärksammades av både Norrköpings tidningar och av lokal-TV.

Här nedan återfinns talet som jag höll:

Hej allihop!

Jag heter Torbjörn Wester och är valkretsledare för Piratpartiet i Östergötland.

Idag ska vi demonstrera mot datalagringsdirektivet.

Får jag fråga: Vad tycker ni om datalagringsdirektivet? [Bu-rop!]

Ska jag alltså demonstrera tillsammans med mesar idag? [skratt] Vad tycker ni om datalagringen? [Högre bu-rop!]

Jag kan knappt fatta att vi har infört datalagringen i Sverige! Riksdagen har röstat om saken, idag börjar lagen gälla.

Medborgarna har under århundraden kämpat för sina rättigheter, både arbetarrörelsen och liberaler har på olika vis men med samma mål kämpat för demokratiska rättigheter. Men på bara drygt 10 år, sedan 11/9-attentatet i USA, har staten infört automatiserad massavlyssning och massregistrering av vanliga människors kommunikation.

”Datalagring” – smaka på ordet!

Förstår vi ens hur radikalt detta är?

Kan du föreställa dig att alla som skickar vanliga brev till varandra skulle tvingas att registrera detta. Datalagring!

Det kan ju eventuellt vara bra för polisen att kunna spåra vilka som skrivit brev till varandra och var de befunnit sig. Datalagring!

Nej, naturligtvis skulle ingen föreslå att brevskrivare måste registreras. Naturligtvis skulle ingen heller föreslå att folk som besöker en politisk demonstration måste låta registrera detta.

Men ni vad? Ni som är här idag på den här demonstrationen har blivit registrerade. Alla som har en mobiltelefon med sig – räck upp en hand! Om du har din mobil med dig, är din position registrerad. För idag har lagen trätt i kraft.

Men bara för att de tekniska möjligheterna finns, är det inte rätt att utnyttja dem.

Om jag ringer till en journalist, en älskarinna, en advokat eller ett politiskt parti, vill jag inte att detta registreras. Men från och med idag är det så.

Om jag går till en bar, en nyhetsredaktion, en polisstation eller en demonstration, vill jag inte att detta registreras. Men från och med idag är det så.

Datalagringsdirektivet spolar ner meddelarfriheten i toaletten, möjligheten att anonymt kontakta media.

I Tyskland – där datalagringen har införts – har man märkt att färre medborgare vågar kontakta psykologer och familjerådgivare, eftersom det registreras.

Det har även avslöjats att polisen använt datalagringen för att registrera samtliga som befunnit sig på en politisk demonstration. Det inkluderade även journalisterna som var där, och nyfikna förbipasserande.

Staten behandlar alla medborgare som misstänkta terrorister, det ska registreras var alla håller hus hela tiden, vem som ringer till vem, och vem som e-postar till vem.

Vem som e-postar till vem! Du kommer från och med idag inte att kunna sända ett e-postbrev utan att det registreras vem du har varit i kontakt med.

Datalagringsdirektivet ingår i ett mönster av demokratifientliga lagar. I kombination med FRA-lagen innebär det att vi är massavlyssnade och massregistrerade. Varje ny generation måste kämpa för sina demokratiska rättigheter. Nu är det vår tur.

Vi måste protestera!

Vi är inga terrorister – vi vill inte hamna i register.

Vi måste protestera!

Registrera inte oss, rör inte vår demokrati!

Vi måste protestera!

Vi måste avskaffa datalagringsdirektivet.

Demonstration mot ACTA i Norrköping

I lördags demonstrerade vi mot ACTA i Norrköping. Mellan 70-100 personer deltog; det var hög stämning och starkt engagemang. Sammantaget blev det synnerligen lyckat, trots kallt väder och duggregn. Vi knöt flera värdefulla kontakter mellan olika grupper, gav ett starkt intryck på Norrköpingsbor i centrum, delade ut kring 100 flygblad och fick uppmärksamhet i lokalpressen. Demonstrationen uppmärksammades i både Norrköpings tidningar och Folkbladet.

Det var en partipolitiskt obunden demonstration, även om det förefaller ha varit en övervikt av pirater. Bland andra närvarande märktes vänsterns studentförbund och den lokale folkpartisten Mathias Sundin.

Läs gärna mer på Anton Nordenfurs, Vänsterns studentförbunds och Mathias Sundins bloggar, och kolla in bilder och filmklipp på facebook, youtube och bambuser.

Här nedan återfinns talet som jag höll:

Hej allihopa.

Jag heter Torbjörn Wester och är valkretsledare för Piratpartiet i Östergötland.

Idag ska vi demonstrera mot ACTA.

Får jag fråga: Vad tycker ni om Acta? [Bu-rop!]

Ska jag alltså demonstrera tillsamman med mesar idag? [skratt] Vad tycker ni om Acta? [Högre bu-rop!]

ACTA är alltså ett handelsavtal.

Ett försök att införa nya lagar utanför den demokratiska processen.

Samtidigt som ACTA-avtalet var hemligstämplat för medborgarna, var avtalstexten öppen för amerikanska storföretag.

Sättet som ACTA tagits fram på är ett hån mot demokratin.

Vad handlar då ACTA om?

Från början skulle avtalet handla om piratkopierade väskor, piratkopierade skor och piratkopierade ryggsäckar, men storbolag som vägrar anpassa sig till den digitala tiden, har myglat in text om internet, om piratkopiering online.

Det finns också en annan aspekt på ACTA, som har att göra med billiga kopior av dyra mediciner. Människor i fattiga länder riskerar att drabbas hårt, kanske rentav dö, på grund av att de inte får råd med medicinerna.

Det var inte avsikten med ACTA.

Ändå vart våra politiker grundlurade och står med byxorna nere. Sveriges regering har redan skrivit under ACTA-avtalet.

Varför är ACTA så fel?

Vi vill ha frihet på internet, inte övervakning.

Vi vill ha demokrati, inte stängda dörrar.

Vi vill avskaffa IPRED-lagen, som ger Antipiratbyrån större befogenheter än polisen, ACTA-avtalet gör det nästan omöjligt. 

ACTA ingår i ett mönster av demokratifientliga lagar, ett mönster av internetfientliga lagar.

Kommer ni ihåg FRA-lagen? Staten får kopior av e-posten som du skickar, där du beskriver vad du vill göra med din pojkvän eller flickvän. Vi har också Ipred, Hadopi, Digital Economy Act, Sopa, Pipa, datalagringsdirektivet och nu ACTA.

Varje ny generation måste kämpa för sina demokratiska rättigheter. Nu är det vår tur.

Vi är lite annorlunda i Östergötland. I resten av världen demonstrerade man mot ACTA för några veckor sedan, men vi demonstrerar nu.

Fast ändå håller man demonstrationer runt om i Sverige idag, på Sergels torg i Stockholm, i Göteborg och i Norrland. Man protesterar mot datalagringen. Förr dömde man brottslingar till att bära elektronisk fotboja. Nu ska alla mobiler förvandlas till elektroniska fotbojor.

Staten behandlar alla medborgare som misstänkta terrorister, det ska registreras var alla håller hus hela tiden, vem som ringer till vem, och vem som e-postar till vem.

Om man hade sagt detta för några år sedan, hade ingen trott att det vore sant.

Inte skulle väl våra svenska politiker kunna införa något sådant! Kanske i Kina, men inte i Sverige. Men nu är det på väg att bli verklighet.

Vi måste sätta stopp!
Vi måste avskaffa FRA-lagen. Vi måste avskaffa IPRED-lagen.
Vi måste sätta stopp!
Vi måste hindra datalagringsdirektivet.
Vi måste sätta stopp!
Rör inte vårt internet, rör inte vår demokrati!
Vi måste sätta stopp!
Vi måste stoppa ACTA.

Immateriella revolutionen och en bok

Vi lever mitt i en samhällsförändring som kommer att påverka samhället i lika hög grad som den industriella revolutionen. Internet hände och inget blev sig likt. Trots detta har den informationspolitiska debatten måhända gått lite i stå, eftersom det saknas visioner för samhället. Allt verkar handla om att försöka bevara ett hopplöst svunnet status quo. Frågan borde vara: Hur ska den nya tekniken användas för att förändra samhället? För att förbättra samhället.

Även om det är omöjligt att greppa vidden av den samhällsförändring som vi är mitt uppe i, så har vi i alla fall gjort en tjusig bok om saken (se bilden ovan): Kunskap, Kommunikation, Kontroll – drömmar och farhågor i informationssamhället. Boken har förekommit i en tidigare version som pdf, men utkommer nu med en massa nyskrivet material som fysisk pappersbok (tala om steampunk). Jag har haft glädjen att bidra som medförfattare och förläggare. Andra medförfattare är exempelvis Anna Troberg, Ulf Bjereld, Marie Demker, Rasmus Fleischer, Isak Gerson, Karl Palmås och Christopher Kullenberg.

Boken kommer att lanseras den 19 mars.

Jag har skrivit mer om boken på min andra blogg wester.me, men eftersom inlägget av något skäl inte kom upp på pplive så tipsar jag om boken här på infallsvinkel också.

Om du är bloggare och vill ha ett recensionsexemplar innan releasen, beställ det här!

Den nya tekniken och dess risker

Nuclear Power Plant

Piratpartiet är i grunden ett teknikoptimistiskt parti. Vi använder slogans som ”internet är det bästa som hänt demokratin” och ”bättre att bygga väderkvarnar än att bygga vindskydd”. Vi vill att den nya teknikens potential ska kunna tas tillvara av samhället och av alla människor.

Men det hindrar inte att vi är negativa till viss användning av teknik, exempelvis när den används för att övervaka medborgarna på sätt som hotar demokratins grundvalar.

Tekniken utlovar fantastiska möjligheter för mänskligheten. Kärnkraften bidrar med nästan hälften av den el som driver våra datorer i Sverige. Solenergin gör enorma framsteg tack vare en innovation att kombinera den med ångturbiner. Fusionsreaktorer kommer troligen någon gång att ge samhället obegränsat med energi. (Det funkar för solen och alla stjärnor.) Bevattning av öknar möjliggör nya jordbruksarealer i Afrika. Läkemedel framtagna via stamceller kan bota vissa ovanliga sjukdomar. HIV är inte längre ett lika stort hot som det var en gång, tack vare såväl offentlig som privat forskning – patienter har mycket att tacka läkemedelsindustrin för. Satelliter i omloppsbana ger oss ovärderlig information om jordens natur och ekosystem.

För mig är det självklart att den nya tekniken ska användas i människans tjänst. Alltså inte för sin egen skull, utan för människans skull. Det känns också självklart, som pirat, att vi inte ska vara rädda för ny teknik, men inte heller acceptera bruk av den som går emot grundläggande demokratiska värderingar. Eller som riskerar att allvarligt skada människor på andra sätt.

Samtidigt sker teknisk utveckling aldrig utan risker. Kärnkraft innebär vissa risker. Genmodifierande grödor innebär vissa risker. Forskningfågelinfluensavirus innebär vissa risker.

Vad tycker ni: Vilka risker är värda att ta? Hur bör riskerna begränsas? Finns det någon forskning eller tekniktillämpning som bör vara förbjuden?

 

Att utveckla Piratpartiets politik

256px-Nipe_Lkpg

Piratpartiet är ett väldigt ungt parti. Vi har inte alltid haft en fungerande interndemokrati. Vi är just nu inne i en process då vi breddar vår politik. Det är ett känsligt läge.

Ungdomsförbundets ordförande Gustav Nipe skriver då, tillsammans med två piratpartister i Stockholm, en debattartikel om att kollektivtrafiken i Stockholm bör vara gratis. En sakpolitisk åsikt som inte är antagen av vare sig Piratpartiet, ungdomsförbundet eller av någon lokalförening i Stockholm.

Sedan skriver Nipe, tillsammans med två piratpartister i Vilhelmina, en debattartikel som fick rubriken: Värt att ta risken med genmanipulerad mat. Även om artikeln mest handlade om patentsystemet.

När det gäller vilken frihet enskilda pirater har att göra oförankrade sakpolitiska utspel i massmedia, så funderar jag lite kring hur det ser ut i andra partier.

Precis som i vårt parti, får man säga att andra partiers ”linje” i en fråga till syvende och sist bestäms av deras medlemsmöten.

Mellan medlemsmötena gör dock företrädare för partierna en mängd sakpolitiska ställningstaganden i frågor som inget medlemsmöte behandlat. Det händer att detta sker i intervjuer, eller ibland i debattartiklar, där ”nya” sakpolitiska ställningstaganden presenteras. Så kallade “utspel”. Det kan röra sig om följande situationer:

1) Partiet har i praktiken överlåtit presentationen av en viss del av politiken åt den som är talesperson i frågan. I så fall är utspelet avstämt med partiledaren/dess stab.

2) Utspelet – som kan komma från antingen en enskild företrädare eller exempelvis ett ungdomsförbund eller en lokalförening – innebär att en hållning presenteras som inte är helt förankrad, för att man själv vill att partiet ska driva den linjen.

Gustav Nipes artiklar är exempel på alternativ nummer två.

Det är i sig inget fel med det, så länge det finns en tydlighet med att det inte är partiets officiella linje. Sådant avgörs ofta av små formuleringar i texten.

Av den första artikeln framgick tydligt att det var ”piratpartister” inte ”piratpartiet” som stod bakom texten. Det hade varit ännu slagkraftigare om texten kunnat backas upp av en lokalförening i Stockholm, men det är hursomhelst inte fel att skriva ett sådant debattinlägg. Artikeln är ett ganska klockrent exempel på alternativ nummer två. Texten handlar om en sakfråga, och partiet nämns överhuvudtaget inte.

Nipe skriver dock i sin andra debattartikel:

“Genmanipulation är en spännande teknik med fantastiska möjligheter att utrota sjukdomar, hunger och förlänga livet. Piratpartiet står för kunskapssamhället och framtidstron.”

Detta är svajigt, verkligen på gränsen till hur man bör uttrycka sig. Men det kan förstås vara ett rent nybörjarmisstag. Om man ändrat sista meningen till: “Piratpartiet bör stå upp för kunskapssamhället och framtidstron”, hade det varit tydligare att önskemålet är att partiet ska inta en viss ståndpunkt.

Artikeln berör dessutom (delvis oavsiktligt pga. redaktörens rubriksättning) en fråga där det råder stor intern oenighet i partiet. Så det är klart att den väcker känslor. Dessutom innehåller den det svajiga uttryckssätt som jag citerar ovan. Men i övrigt ryms den inom den fria debatten. Framförallt tycker jag att pirater bör lägga märke till att den i första hand behandlar patentsystemet.

Rent allmänt: Jag tycker det är bra att vi syns i massmedia. Men vi är också inne i en process för att bredda vår politik. Varsamhet krävs! Oförankrade externa utspel bör övervägas noga, eftersom de riskerar att leda till onödiga interna slitningar.

Det är även värt att ta i beaktande vem man vill påverka med sitt utspel. Om man för fram en åsikt på ett sätt som skapar konflikt, kommer man få svårare att få igenom den internt, än om man för fram åsikten på ett sätt som får folk att känna att de blivit inkluderade i processen. Utspel som skapar konflikt är ofta direkt kontraproduktiva om man vill driva en viss linje i partiet, eftersom folk riskerar att känna sig överkörda.

Det är värt att komma ihåg att vi numera har en välförankrad intern process för att utveckla vår sakpolitik.

Vi skulle nog må bra av att ha en medlemstidskrift (eller något motsvarande) dit medlemmar kan sända debattartiklar och nå ut till alla partimedlemmar.

PIRAT-TV: Ljuvligt klinga kopimisters psalmsång

Det är en glädje för mig att få presentera denna fröjdefulla uppbyggelsepsalm till gagn för utövande kopimister i världens alla länder.

Observera dock att detta är en vänlig menad skämtsamhet, för jag känner stor respekt för den andliga upplevelsen hos övertygade kopimister. Lyssna och njut!

Andra om kopimistsamfundet: raswill, värmlandspiraten, Hanna Fridén, osunt, Johan Lundberg, Christian Mölk (läs!), Anton Nordenfur, IT & Etik, Tankar om teknik, EnRIz.

Länge leve Piratbukten – eller?

TPB

The Pirate Bay är som fenomen både ett enastående hjältedåd och en smula problematiskt.

Sajten har fört kulturälskare från hela världen samman, bidragit till framväxten av en piratkultur på nätet och skapat möjlighet till nya kulturupplevelser. Det är inte så få filmer som jag sett enbart för att jag hittat dem på Pirate Bay. Annars hade jag inte ens känt till deras existens.

Sajten har även gjort sig känd för att med ett rått, fräckt och vulgärt språkbruk håna människor som arbetar i nöjes- och kulturindustrin och som känt sig hotade av den nya teknikens möjligheter. Sajten har också bidragit till att centralisera snarare än decentralisera kopierandets infrastruktur.

Framförallt är The Pirate Bay en symbol. En symbol för kampen mellan gammalt och nytt, mellan det framväxande immateriella samhället – där kopiering utan hänsyn till upphovsrätt är något självklart – och ett gammalt kulturetablissemang som gjort om kulturen till en produkt, rentav till fysiska produkter.

Båda ”sidor” har sagt sorgliga saker om varandra. På grund av industrins identitetskris och piratrörelsens extremism. Industrin har kallat sina egna kunder för tjuvar. Piratrörelsen har anklagat bokförlag och journalister för att vilja undergräva demokratin och rättssamhället.

Jag vet inte vad som var hönan eller ägget. En del menar att dräpandet av Napster var “the defining moment”. Att upphovsrättsindustrin i och med detta valde strategi och gav upphov till aggressionen mellan de två lägren. The Pirate Bays råd till upphovsrättsindustrins advokater är som bekant att knulla sig själva med teleskopbatonger. Kanske en aggressiv reaktion på aggression, men knappast något som bidragit till att bygga broar.

“Instead of simply recommending that you sodomize yourself with a
retractable baton, let me recommend a specific model – the ASP 21″. The
previous lawyers tried to use a cheaper brand, but it broke during the
action.”

Det är lätt att förstå att kulturskapare reagerade med ryggmärgen, med stämningar och advokater, när spelplanen förändrades. Men det var inte rätt. När författare och musiker lyfter fram kinesisk censur som ett gott exempel blir jag obehaglig till mods.

Jag hoppas att Piratpartiet kan vara en enande länk mellan en industri i identitetskris och en politisk rörelse på väg från extremism till etablissemang.

Nu har The Pirate Bay nekats prövningstillstånd i Högsta domstolen. Vad betyder det?

Först och främst inte så mycket, eftersom Hovrättens dom säkert kommer att överklagas till EU-domstolen. Inte heller är det väl någon som tror att The Pirate Bay kommer att försvinna från nätet. (En smula önskar jag nästan att något sådant skulle ske, och tvinga fram en mer decentraliserad infrastruktur för fildelningen.)

Men framförallt är upphovsrättsindustrins “vinst” över The Pirate Bay själva definitionen av en pyrrhusseger. Därför att det inte går att strida mot den mänskliga naturen, mot kopierandet och delandet av kultur.

Eller som gänget bakom The Pirate Bay uttrycker det på sin blogg:

“Because you won’t stop sharing those files. Because we will not stay down. Because no one can turn back time. Together, we are the iron that hardens with each strike.

In this year of the storm, the winners will build windmills and the losers will raise shelters. So flex your muscles, fellow pirates, and give power to us all! Build more sites! More nets! More protocols! Scream louder than ever and take it to the next level!”

Andra om Högsta domstolens utslag i The Pirate Bay-målet: DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenskan, Sveriges Radio, IDG, IDG, GP, Ny Teknik, Fria Tider, Piratpartiet, Nej till Pirater, Antipiratbyrån.

Sverige måste betala skadestånd för nya tvångssteriliseringar

Mellan 1934 och 1975 tvångssteriliserades i Sverige mellan 20 000 och 30 000 personer. I en minoritet av dessa fall rörde det sig om personer som tvingades till sterilisering med fysiskt våld. Vanligare var olika former av utpressningssituationer, ”tvångsliknande förhållanden” eller olämpliga metoder för övertalning.

Tyvärr var de tvångssteriliserade tvungna att vänta ända till 1999 innan de hade möjlighet till skadestånd. Måhända är det något i Sveriges självbild som leder till en grav ovilja att kompensera oskyldiga människor för det lidande de utsätts för genom statliga övergrepp.

Tvångssteriliseringarna har fortsatt i Sverige även efter 1975, för transpersoner som önskar genomgå könskorrigerande kirurgi. I dessa fall rör det sig inte om fysiskt våld, utan istället om sterilisering som krav för att få myndighetsbeslutet om könskorrigerande kirurgi verkställt. Vilket är jämförbart med de kvinnor som tvingades till sterilisering före 1975 för att få abort.

Könskorrigerande kirurgi är inte någon skönhetsoperation, det är en medicinsk åtgärd att jämföra med annan nödvändig hälso- och sjukvård.

Att Sverige fortfarande tvingar människor till sterilisering mot deras vilja, som krav för att få ett myndighetsbeslut verkställt, är djupt obehagligt, otidsenligt och moraliskt fel.

Det finns en bred politisk enighet om att lagen måste ändras. Men trots uttalade löften från bland annat Barbro Westerholm (fp) och Håkan Juholt (s) fortsätter Sverige att begå dessa övergrepp. Troligen är det Kristdemokraternas svajiga människosyn som håller resten av regeringen i koppel.

Men att avskaffa tvångssteriliseringen är inte nog. De som drabbats måste ha rätt till skadestånd, vilket jag tycker vore ett utomordentligt politiskt krav från Piratpartiets sida.

Det förefaller finnas en politisk ovilja att ta ansvar för de övergrepp som begåtts under eget politiskt styre. Men det är inte godtagbart att även de som tvångssteriliserats under senare år ska behöva vänta flera årtionden på skadestånd, bara för att politiker vill rädda sina ansikten.

Piratpartiet bör kräva:

  • Att de övergrepp mot de mänskliga rättigheterna som fortfarande begås i Sverige, i form av tvångssteriliseringar av transpersoner, ska upphöra omedelbart.
  • Att de transpersoner som tvingats till sterilisering för att få könskorrigerande kirurgi skall få möjlighet till skadestånd från staten.

Ur ett humanistiskt piratperspektiv är det ett självklart ställningstagande.